I ramen för det omfattande forskningsprojektet NERIS - "Nordicbuilt: Evaluation and Renovation of Ice halls and Swimming halls" - har Institutionen för Byggvetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm, Sverige, fokuserat på att utforska och optimera aspekter av avfuktning i ishallar. Denna rapport, som utgör den andra delen av en serie om fyra, undersöker ämnet "Metoder och energianvändning för avfuktning i ishallar." Målet har varit att granska olika avfuktningsmetoder, deras funktioner och tekniska möjligheter och begränsningar. Rapporten analyserar även energianvändningen och de faktorer som påverkar den, samt presenterar värdefulla slutsatser om hur avfuktningseffektiviteten kan förbättras och energianvändningen optimeras.
Slutsatser gällande Effektiva Avfuktningsstrategier för Ishallar :
Avfuktningsmetoder och Begränsningar
I denna andra delrapport inom NERIS-projektet, som fokuserar på avfuktning i ishallar, har olika avfuktningsmetoder granskats i detalj. En metod som har diskuterats är "kylavfuktning," där fukt kondenseras ur luften. Utmaningen med denna metod är dess begränsning att uppnå de låga fukthalter som krävs i ishallar. Å andra sidan har "sorptionsavfuktning" identifierats som den vanligaste metoden, där fukt fångas upp och avlägsnas med hjälp av högtempererad värme. Denna metod är effektiv när det gäller avfuktning, men den kräver även betydande mängder energi med hög temperatur, ofta i form av el.
Energiförbrukning och Styrning:
Energibehovet för avfuktning i mindre eller medelstora ishallar ligger vanligtvis mellan 50 och 150 MWh. Det har framkommit att både det omgivande klimatet och valet av styrprincip spelar en avgörande roll för energianvändningen. Det traditionella sättet att styra avfuktningen baserat på relativ fuktighet har visat sig kunna leda till ineffektiviteter, inklusive överavfuktning och onödig energiförbrukning. Ett exempel visar att över 30% av avfuktningsenergin kan slösas bort genom ineffektiv styrning.
Energisignatur
Rapporten har även introducerat begreppet "energisignaturer" som ett verktyg för att illustrera och jämföra energianvändningen i olika anläggningar. Betydelsen av luftläckage som en påverkande faktor har framhävts och kommer att utforskas ytterligare i framtida delrapporter.
Energibesparing och Alternativa Energikällor
Ett intressant område som har utforskats är möjligheterna att spara energi och använda alternativa energikällor i avfuktningsprocessen. Genom "första generationens återvinningsdrivna teknik" kan upp till 40% av den använda elektriciteten sparas genom att kombinera återvunnen värme med den inbyggda elvärmen i avfuktaren. "Andra generationens aggregat" använder vätskeburen värme vid en lägre temperatur på cirka 60°C och kan i stor utsträckning tillgodose energibehovet med återvunnen värme.
I slutändan har denna rapport inom NERIS-projektet gett värdefulla insikter om avfuktningsmetoder, energieffektivitet och möjligheter att optimera energianvändningen i ishallar. Genom att fördjupa förståelsen för dessa aspekter kan framtida avfuktningsprocesser i ishallar förbättras både vad gäller prestanda och hållbarhet.