Moderna fjärrvärmeanläggningar kombinerar allt oftare värmepumpar, elpannor, kraftvärme, biobränslen, spillvärme, solvärme och spetslastpannor. Denna breddning av produktionsmixen skapar valmöjligheter – men bara om anläggningen kan välja när varje värmekälla ska användas. Figur 1. Värmeproduktionsanläggning med ackumulatortank. Det är här värmelagring i ackumulatortankar blir värdefull. Tanken producerar ingen värme, men den frikopplar produktionen från efterfrågan: värme ka

Läs om hur Sävsjö kommun fick bättre kontroll på ishallens energi med CO2-kyla, värmeåtervinning och modern styrning. Ett samtal med Anders Varga.

I Salaspils ska värmepumpar ta tillvara spillvärme från ett datacenter och värme från uteluft.

Hur kan stora och tekniskt komplexa forskningsanläggningar ställa om sina kylsystem när användningen av syntetiska köldmedier begränsas? På GSI/FAIR i Darmstadt samlades nyligen experter från forskning och industri för att diskutera just den frågan – och hur beprövad teknik kan omsättas i praktiken. Workshopen var avslutningen på en gemensam förstudie mellan GSI/FAIR, EKA och Assemblin, med stöd från Big Science Sweden och Vinnova. Jörgen Rogstam från EKA, Fredrik Strengbohm

EKA tog emot CO₂ Academy för en kurs med Jörgen Rogstam, beräkningsverktyg med Simon Bolteau och engagerade tekniska diskussioner.

Kan en storskalig värmepump konkurrera med biobränsle i ett befintligt fjärrvärmenät? Och vilket naturligt köldmedium ger bäst tekniska och ekonomiska förutsättningar? I sitt examensarbete hos EKA har August Appelgren, student vid KTH:s institution för energiteknik, undersökt möjligheten att integrera en luftvärmepump på 15 MW i ett befintligt fjärrvärmenät i elområde SE4. Studien jämför tre systemlösningar: ett tvåstegssystem med ammoniak, R717 ett kaskadsystem med propan oc