När sommarsolen smälter bort vinterns is och inomhusanläggningar fylls med skratt och skridskoljud, har observanta besökare kanske lagt märke till något märkligt - en mystisk dimma som sveper över isytan och kondens som glimmar på väggarna. Vad du har bevittnat är en subtil indikation på en avgörande kamp som äger rum i ishallens hjärta - en kamp mellan fukt och komfort. Denna strid utgör kärnan i NERIS-projektets senaste insiktsfulla utforskning, där vi dyker in i världen av kyl- och sorptionsavfuktning. Låt oss tillsammans utforska detta enigmatiska fenomen och avslöja hemligheterna som ligger bakom optimala förhållanden och energieffektiv fukthantering i våra älskade ishallar. Välkommen till en resa bortom dimman och in i framtiden för inneklimatets välbefinnande!
NERIS-projektet (Nordicbuilt: Evaluation and Renovation of Ice halls and Swimming halls) har som mål att undersöka och förbättra hållbar och energieffektiv fukthantering i is- och simhallar. I den femte delen av NERIS-rapportserien, "Jämförelse av kyl- och sorptionsavfuktning i ishallar", utforskar forskarna skillnaderna i funktion och energianvändning mellan de två vanligaste avfuktningsteknikerna som används i ishallsapplikationer.
Kylavfuktning i Ishallar
Kylavfuktning är en avfuktningsteknik som involverar kondensering av fukt på en kyld yta för att avlägsna den från luften. Rapporten fokuserar på kylavfuktning eftersom den är mindre vanlig i svenska ishallar. Tekniken analyseras med och utan frostbildning. Vid frostfri drift är dock avfuktningskapaciteten begränsad till ca 4 kg/h, vilket är otillräckligt för att uppnå önskad luftkvalitet i en typisk ishall. För att nå en kapacitet på 20 kg/h krävs en kylavfuktare med en kylkapacitet på ungefär 85 kW.
Sorptionsavfuktning i Ishallar
Sorptionsavfuktning anses vara mer lämplig för ishallsapplikationer på grund av det speciella inneklimatet. Rapporten beskriver två generationer av sorptionsavfuktare som skiljer sig åt i regenereringsprocessens temperaturkrav. Generation 2 är fördelaktig då den möjliggör användning av återvinningsvärme från kylsystemet som värmekälla. Storleken på sorptionsavfuktaren bestäms främst av regenereringsluftens uppvärmningskapacitet och fläkteffekten.
Jämförelse och Energieffektivitet
Rapporten jämför kylavfuktning med sorptionsavfuktningens olika varianter när det gäller energibehov och prestanda. Generation 2 av sorptionsavfuktning med full värmeåtervinning visar sig vara det mest energieffektiva alternativet, med cirka 14 MWh köpt el per år i en typisk ishall. Kylavfuktning kräver däremot ungefär 35 MWh köpt el under samma tidsperiod.
Slutsatser
NERIS-projektets femte del ger insikter i de olika avfuktningsteknikernas funktion och energianvändning i ishallsapplikationer. Kylavfuktning, även om den är mindre vanlig, kräver noggrant dimensionering för att uppnå önskade avfuktningskapaciteter. Sorptionsavfuktning, särskilt generation 2 med värmeåtervinning, visar sig vara en mer energieffektiv lösning för att uppnå optimalt inneklimat i ishallar.
Denna sammanfattning av NERIS-projektets del 5 ger en översikt över undersökningen av kyl- och sorptionsavfuktning i ishallar. För mer detaljerad information och djupgående resultat rekommenderas läsning av den fullständiga rapporten från NERIS-projektet.