Värmepumpar och fjärrvärme i fokus – internationell konferens i Lund
- för 1 dag sedan
- 4 min läsning

Den 9–10 september samlades över hundra deltagare från hela Europa i Lund för en internationell konferens (Study Tour to Lund, Sustainable Heating & Cooling in Practice: Insights on District Heating, Waste Heat, Policy, and Digitalisation) om värmepumpar och fjärrvärme. Evenemanget, arrangerat av SweHeat, Energimyndigheten, Sustainable Heating & Cooling by Sweden (SHC by Sweden) och Business Sweden, bjöd på presentationer, diskussioner och studiebesök – bland annat till E.ON:s Ectogrid, Kraftringens anläggning i Brunnshög och Alfa Laval. Intresset var stort för hur Sverige använder fjärrvärme och värmepumpar som en del av energiomställningen. Sveriges erfarenheter stod i centrum, samtidigt som internationella gäster bidrog med paralleller och jämförelser.
Svensk ram och internationella paralleller
En av presentationerna hölls av Simon Bolteau, från EKA. Han visade hur värmepumpar kan bidra både lokalt och i stor skala – från värmeåtervinning i sportanläggningar till storskalig produktion i fjärrvärmenät.
Som internationell parallell lyftes projektet i Salaspils, Lettland fram,där det byggs ett datacenter intill fjärrvärmeverket, och spillvärme från datacentrets kylsystem tas tillvara som värmekälla. Samtidigt planeras en luft-vattenvärmepump med naturliga köldmedier att installeras i direkt anslutning. Strategin är att bredda produktionen, elektrifiera och samtidigt behålla en bränslebaserad backupfunktion när elpriserna är höga. EKA medverkar som oberoende konsult genom hela processen, från teknikval till implementering och utvärdering under garantitiden. Projektet har pågått en tid och upphandlingen påbörjades i dagarna.

Bolteau betonade – i linje med vad Salaspils Siltums vd framhöll – att kombinationen av elektrifiering, en breddad produktionspalett och naturliga köldmedier speglar en inriktning som också präglar den svenska marknadens utveckling.
Fördelar med värmepumpar · Startar snabbt – ramp-up på under 5 minuter · Kan arbeta med naturliga köldmedier (0–3 GWP) · Levererar upp till 95 °C värme · Lätt att integrera i befintlig infrastruktur Jämfört med förbränningspannor kan värmepumpar minska både energiförbrukning och utsläpp, samtidigt som de stärker elektrifieringen och framtidens flexibla energisystem. |
Sveriges elektrifieringsstrategi och flexibilitetspotential
I Sverige lyfts samma frågor. Energimyndigheten betonar i rapporten Framtidens elektrifierade samhälle¹ fjärrvärmens potential som flexibilitetsresurs för elnätet – både för att balansera efterfrågan och ta tillvara överskottsel.
En central slutsats i rapporten lyder:
“Att utnyttja stora värmepumpar och elpannor i fjärrvärmenäten tillsammans med lagring har en stor potential att ta vara på överskottsenergi och vara en ’uppreglerande’ resurs.”
Intresset för storskaliga värmepumpar och elpannor växer, ofta i kombination med lagring. Målet är att ersätta äldre fossila enheter och samtidigt bygga robusta system. Här blir naturliga köldmedier en självklar del. Strategin ligger i linje med den svenska inriktningen och speglas i paralleller från Lettland – elektrifiering, breddning och backupkapacitet.
¹ Energimyndigheten: Framtidens elektrifierade samhälle – Analys för en hållbar elektrifiering (ER 2021:28).
Exempel – från lokal värmeåtervinning till storskaliga fjärrvärmenät
Nedan presenteras case och projekt som EKA arbetat med.
Söderhamn: lokal återvinning från ishall och bandyarena – Spillvärmen tas tillvara för att värma sporthall, simhall och tennishall. Systemet kombinerar kyla och värme med cirka 1,15 MW kyla och 1,5 MW värme.
Backavallen, Katrineholm: idrottsområde med flera anläggningar – Två kylcentraler med 1,3 MW kylkapacitet inklusive värmeåtervinning, kompletterat med flera decentraliserade värmepumpar, geotermiskt lager och solpaneler.
Algutsboda, Emmaboda: liten kommun som vill minska beroendet av pellets – Förstudie om mark- och luftvärmepumpar med kapacitet på 200 kW vid +80 °C framledning. Illustrerar en trend där många vill diversifiera bort från pellets på grund av prisvariationer.
Salaspils, Lettland: större fjärrvärmeverk – Producerar cirka 60 000 MWh per år. Nya investeringar inkluderar en luft-vattenvärmepump (1,2 MW) och spillvärme från datacenter (2,6 MW). Totalt cirka 3,8 MW ny kapacitet.
Riga, Lettland: förstudie vid vattenreningsverk – Planerade värmepumpar på upp till 15 MW kapacitet.
Svensk kommun (pågående): värme från vattenrening och fjärrkyla – Förstudie om en 15 MW värmepump i kombination med fjärrkyla (2 MW) till lokalt sjukhus.
Tillsammans visar dessa exempel hur värmepumpar kan bidra på flera nivåer: från lokala idrottsanläggningar till hela städer. Oavsett skala är trenden densamma – elektrifiering, breddning av produktionskällor och naturliga köldmedier stärker både hållbarhet och försörjningstrygghet. Detta märks inte minst i de mindre kommunerna och lokala fjärrvärmenäten, där EKA ser en växande efterfrågan på förstudier kring värmepumpar som alternativ till biobränslen som pellets, vars kostnader blivit allt mer osäkra. På så vis blir tekniken ett sätt att skapa både ekonomisk och energimässig trygghet.
Reglering och investeringsklimat
I Sverige råder fri prissättning, där fjärrvärmebolagen kan anpassa sina tariffer efter kostnadsutvecklingen. Genom system som Prisdialogen strävar man samtidigt efter att skapa transparens och förtroende hos kunderna. Detta ger svenska fjärrvärmebolag större möjligheter att räkna hem investeringar i exempelvis värmepumpar.
I Baltikum, och särskilt Litauen, är fjärrvärmepriserna däremot hårt reglerade av staten. Representanter från Litauen lyfte under konferensen fram att det kan vara svårt att våga satsa på stora värmepumpar när elkostnaderna är osäkra och intäkterna begränsas av reglerade tariffer – en kalkyl som lätt blir riskfylld utan garanterade intäkter. Skillnaden i regelverk visar varför svenska aktörer ofta har lättare att ta steget till investeringar i elektrifiering, medan fjärrvärmebolag i Baltikum behöver navigera i en mer strikt reglerad miljö.
Konferensen i Lund visade hur svenska erfarenheter inspirerar internationella aktörer och hur utbytet skapar tempo i elektrifieringen. Med svenska exempel som ram och paralleller från bland annat Lettland blir bilden tydlig: värmepumpar och naturliga köldmedier får en central roll i energiomställningen, och samarbeten mellan aktörer kommer att vara avgörande för nästa steg.








Kommentarer