top of page

Navigering av Fuktstyrning i Ishallar: Insikter från NERIS Rapport Del 1

I ett samarbete mellan KTH och EKA tar NERIS-projektet - Nordicbuilt: Utvärdering och Renovering av Ishallar och Simhallar - sin början. Detta gemensamma arbete, ledd av KTH:s Avdelning för Byggvetenskap i Stockholm, Sverige, presenterar den första delen av en fyrdelad serie. Rapportens fokus är att avtäcka de komplexa dynamikerna av fukt inom ishallar och dess djupgående påverkan på funktionaliteten.


Fuktens intrikata roll för ishallars hållbarhet står i centrum för denna rapport. Den inleds med en kort introduktion till viktiga termer som är nödvändiga för att förstå fuktens fysik. Backad av ett flertal fältmätningar från olika ishallar strävar rapporten efter att fånga de "verkliga driftsförhållandena" som präglar dessa unika miljöer.

Foggy ice rink
Dimma i en ishall under en match.

I hjärtat av NERIS-projektet betonas vikten av att upprätthålla optimala fuktnivåer och deras noggranna reglering. Att behärska luftfuktigheten framstår som en nyckelkomponent för att säkerställa ishallars operativa vitalitet och långsiktiga hållbarhet.


Inom ishallar kan fuktens källor delas in i "externa källor," såsom luftläckage som introducerar fuktig utomhusluft, och "interna källor," inklusive de boende, smältande isvatten och avdunstande isgropsvatten.

Luftläckage framstår som den dominerande fuktighetskällan. Läckor i klimatkontrollen drar in utomhusluft på grund av tryckskillnader. Geografiska faktorer formar även fuktbelastningen och minimerar behovet av ventilation för att införa utomhusluft. Friskluftsintag bör regleras baserat på uppmätta CO2-nivåer inom ishallens arena.


Rapporten ifrågasätter användningen av relativ luftfuktighet (RH) och föreslår att använda "daggpunkt" och "fukt-/ångkvot" för en mer korrekt bedömning av luftfuktigheten.


En optimal daggpunkt för ishallar är mellan 0°C och 2°C. Under 0°C ökar avdunstningen fuktbelastningen, medan över 2°C ökar risken för oönskad kondensation på ytor som kyls av isen.


Energiförbrukningen hos olika avfuktningsystem för ishallar utforskas, vilket avslöjar olika resultat baserat på regleringsstrategier. Vid jämförelse av "relativ luftfuktighet" och "fukt-/ångkvot och daggpunkt" reglering visar den senare bättre anpassningsförmåga. Reglering efter relativ luftfuktighet leder ofta till överdriven drift på grund av låga inomhustemperaturer och höga RH-värden.

Modernt avfuktningsutrustning kan anpassa sig till olika regleringsstrategier och erbjuda sömlösa övergångar med rätt kunskap.


Utforska den fullständiga NERIS-rapporten, ett samarbete mellan KTH och EKA:

NERIS-Del-1
.pdf
Ladda ner PDF • 2.87MB

댓글


댓글 작성이 차단되었습니다.
bottom of page