Energianvändning vid isspolning

Som ismaskinförare kan det vara svårt att ha kontroll över vilka vattenmängder- och temperaturer man jobbar med i ismaskinen. Det finns oftast inga visuella instrument som vägledning, utan man får lita till sin erfarenhet och känsla. Under vintern 2014/15 genomförde EKA en studie där energianvändningen vid isspolning studerades i ett antal ishallar i Stockholmsområdet. Målet var att mäta vilka vattenmängder och temperaturer som i praktiken används vid isspolning. Studien visar att det kan finnas pengar att spara med förändrade rutiner.

Inom ramen för ett examensarbete vid KTH gjordes flödes- och temperaturmätningar på vattensystemen som förser ismaskinerna med varmvatten. Utöver detta mättes också den verkliga temperaturen på vattnet som kommer ut ur ismaskinen och träffar isen. Vidare mättes även elanvändningen till ismaskinerna för att få en bild av hur olika ismaskiner står sig energimässigt.

Resultaten från studien visar att de flesta vattenfyllningar är på mellan 300 och 500 liter och med en temperatur i intervallet 30-70°C. Genomsnittsvolymen var omkring 450 liter och motsvarande medeltemperatur var 45°C. Större volymer och högre temperaturer ökar värmebelastningen på isen vilket betyder att kontroll av dessa parametrar spelar roll.

Resultaten visar att ungefär 11 procent av kylsystemets totala kylbehov kommer från isspolningar vilket motsvarar cirka 90 000 kWh kylenergi per säsong. Detta leder i sin tur till att cirka 21 000 kWh el används av kompressorerna för att kyla och frysa vattnet. Om anläggningen inte värmer vattnet med återvunnen värme utan använder el eller fjärrvärme så kommer det till ytterligare ca 25 000 kWh per säsong för vattenvärmningen. Ismaskinerna använder mellan 2.4 till 5.5 kWh el per avspolning, vilket på säsongsbasis betyder 3 600 kWh respektive 6 600 kWh för de studerade hallarna. Här kommer avspolningsfrekvensen också att påverka den totala energianvändningen.

En intressant iakttagelse gjordes vad gäller spolvattnets temperatur. Som redovisats fylls i allmänhet 45-gradigt vatten, men ut kommer i snitt sällan högre temperatur än 30°C! Det beror på att ismaskinerna fyllts långt innan de ska användas eller att svalt restvatten står i tanken. Det ger värmeförluster som kostar ishallen 10 000-15 000 kWh per säsong.

Ur ett energiperspektiv är minsta möjliga vattenmängd och lägsta möjliga temperatur att eftersträva, men i slutändan handlar det om att isen ska bli bra och det är en del av ismaskinförarens hantverk.

Svenska